onsdag 6 november 2013

Mot nya mål

Det har varit lite tyst här på bloggen några dagar. Har inte haft energin riktigt. Har kanske inte gjort något speciellt, utan dagarna har bara rullat på. Men ibland blir det så. Vi har fixat och donat hemma, umgåtts med vänner, jobbat och tränat och umgåtts med Tyson.

Idag väntar dock en spännande dag. En dag där jag börjar ta små kliv mot nya mål. Beslutet jag skulle fatta för några veckor sedan var om jag skulle byta jobb eller inte. Idag jobbar jag som studievägledare på universitetet och har gjort så i några år nu. Men jag känner att samtalen inte ger mig så mycket längre, de tar mer energi. Så blir det en tjänst som fakultetskoordinator ledig när en tjej går i pension till årsskiftet. Tillbaka till administrationen igen, men på en högre nivå än jag jobbat tidigare. Jag har från gymnasiet fram till 2006 (ca 14 år) jobbat som administratör. 2006 började jag plugga och läste till en magister i psykologi. Det var så  kul och jag är så glad att jag som 32 åring vågade börja plugga. Därefter har jag jobbat som studievägledare men känner att jag saknar administrationen. Jag är nog en administratör ända ut i fingerspetsarna när allt kommer omkring. Så nu håller jag på att lära mig de nya arbetsuppgifterna samtidigt som jag håller studievägledningen för mina program igång. Min tjänst som studievägledare är inte utannonserad än, men blir det vilken dag som helst nu. men det innebär att vi förmodligen inte kommer ha någon studievägledare på plats förrän runt februari. Lite dubbeljobb kommer det bli, men det gör inget. Jag tycker det ska bli så kul att byta tjänst, få komma tillbaka till administrationen igen.

Idag ska jag på kompetensutvecklingsdag för kontaktpersonerna i Ladok (ett system vi använder). Jag kommer få träffa mina motsvarigheter på de andra fakulteterna och knyta lite nya kontakter. Jag har jobbat på universitetet i drygt 11 år så jag känner redan ganska många, men ändå kul att träffa lite nytt folk. Jag och M (som jag ska ersätta) har redan börjat med lite överlämning. Tiden går fort nu... Men å vad jag tycker det är kul. Jag känner mig liksom som hemma igen.

Nu har vi kommit några dagar in i November och dagarna känns korta. Det är mörkt när man kommer hem från jobbet och promenaden med Tyson får bli med pannlampa på. Tur att jag inte är mörkrädd. November innebär också att novemberkaktusen ska till och blomma. Oj så mycket knoppar jag har på den. Den kommer bli enastående när alla slår ut.

Nä, nu är det bäst att ta sig till jobbet - och kompetensutvecklingsdagen :-)
Önskar er alla en fin dag!

Kram Helén

9 kommentarer:

  1. Åh vad spännande med nytt jobb och nya utmaningar! Det kommer du fixa galant!:-) Stort lycka till! Ses ikväll!♥
    Kram!

    SvaraRadera
  2. Så roligt med nytt jobb! Grattis! Det går säkert jättebra! Ha en fin dag Kram Pernilla

    SvaraRadera
  3. Nu undrar jag lite snabbt vad min novemberkaktus är - har jag verkligen kastat den? Kan inte minnas att jag sett den på läääääänge - undrar varför jag slängde den de brukar ju inte vissna så lätt. Kul med nytt jobb det hoppas jag också att det blir för mig om ett tag men först lite plugg ;)

    Kram Ullis

    SvaraRadera
  4. Grattis! Det låter ju superbra! Misstänkte att det var något sådant beslut du skulle ta!
    Lycka till kramar
    M.E

    SvaraRadera
  5. Ja, inte är energin på topp i november!

    Kul med nya utmaningar! GRATTIS o Lycka Till i januari!

    KRAM Anna

    SvaraRadera
  6. Grattis!!
    Kul med omväxling och förnyelse.
    Wow vilken enormt fin Novemberkaktus. HUR fanken lyckas du med dom?
    Det har jag aldrig gjort...
    Stor kram
    C

    SvaraRadera
  7. Så roligt! Grattis! Känslan av att känna sig hemma... den är viktig! och den ger en härlig energi :)

    kram kram Malin

    SvaraRadera
  8. Aha! Grattis! då vet jag ju vem jag ska prata med i fortsättningen också när M går i pension! Lycka till!

    SvaraRadera
  9. Grattis till nya jobbet! Jag behöver ständiga utmaningar i mitt arbete.. mår bra av det.. så jag har lätt att förstå varför du byter då och då. Lyckos dina arbetsgivare, då har de någon som verkligen vill vara där och inte bara blir kvar.
    Kramar

    SvaraRadera