måndag 21 december 2015

En väntan

I lilla fönstret över vasken i köket står Herr och Fru Nalle 
och väntar på att julen ska komma. 
Det är dan före dan före dan före dopparedagen 
och hos mig har inte julkänslan infunnit sig än. 
Kanske är det avsaknaden av snö och kyla som gör att 
lusten till att skapa julstämning hemma inte finns. 
Vi har pyntat väldigt sparsmakat, 
bara en och annan liten sak och bara sådant som vi verkligen gillar. 
En liten liten gran (ca 80 cm hög) fick komma in igår. 
Den dekorerades bara med en liten glittergirlang 
och några små kulörta lampor, 
ni vet en sån där ljusslinga som man hade på 80-talet. 

Jag är egentligen inte så mycket för det här 
med julpynt och tomtar överallt. 
I år kommer det dessutom bara vara mannen och jag hemma, 
så vi behöver inte pliktskyldigt pynta för någon annan heller. 
Och jag kan tänka mig att mitt behov av julpynt kommer 
bli uppfyllt med råge på julafton när vi ska till 
svärföräldrarna på dagen och syrran på kvällen. 
Så det får räcka så, 
med Herr och Fru Nalle 
och några få pynt till.

Kram Helén

fredag 18 december 2015

En glögg, tack!

Med en vecka kvar till jul dricker vi glögg
och njuter av det röda eller vita vinets kryddor och smaker.
Jag gillar vanligtvis inte rött vin
men glögg tycker jag är jättegott.
Helst den vanliga Blossa vinglögg, 
starkvinsglöggen blir för stark och jag har inte
hittat något annat märke som slår Blossa.
Årsglöggen från Blossa brukar vi också prova
och i år var den rätt god.
För att inte tala om den vackra flaskan.

När jag dricker glögg vill jag ha ordentligt i glaset
så det får plats ordentligt med russin, för det är ett måste.
Jag gillar inte de där äggkopps-stora glöggmuggarna
som hör traditionen till.
Ofta har vi plockat fram vanliga kaffemuggar
men det har inte känts så festligt.
När vi var i Göteborg för några helger sen
tog vi en glögg i Haga.
Vi fick den serverad i ett fint och rejält vinglas.
Jag har länge funderat på glasmuggar
så man kan se den vackra färgen på glöggen.
Då fick jag bekräftelse på att glöggen ska serveras i
genomskinliga glas för maximal njutning (enligt mig då).

Så häromdagen fyndade jag två fina muggar av glas på Myrorna.
Från början har det nog varit glas för Irish Coffe,
men de passar perfekt för våran glögg.
Lagom i storlek, genomskinliga och 
behaglig tjocklek på glaset.
För det spelar ju också roll.
Gillar ni glögg?
Om ni gör, drick med måtta,
så julen blir fridfull.

Kram Helén


måndag 14 december 2015

En längtan efter träning och att gå lite sönder


Vilken ljuvlig helg det har varit.
Strålande sol,
lite krispigt och kallt.
Iskristaller på naturen.
Det var så vackert att jag nästan gick sönder lite.

I lördags sprang jag en lång runda på 12 km.
Och då gick jag faktiskt sönder lite.
Något hände med mitt högra knä,
det gjorde inte ont då utan kom några timmar senare.
Så nu är jag lite halt och blir det vila från löpningen.
Men överkroppen kan ju få sitt på gymmet ändå :-)

Det känns så himla bra med träningen nu.
Jag är i full gång och om jag inte tränat på några dagar
verkligen längtar kroppen efter att få pressa sig lite.
Så här ser en träningsvecka ut ungefär:
Måndag - styrketräning på gymmet
Tisdag - vila
Onsdag - löpning på löpband
Torsdag - yoga
Fredag - styrketräning på gymmet
Lördag eller söndag - löpning ute

Det här är ingen norm som passar alla,
men det passar mig.
Och jag är inte benhård utan lyssnar på kroppen
och mår jag inte bra tränar jag inte.
Men jag mår så bra av att träna,
det är därför jag håller på.

Nu är det bara 1,5 vecka kvar till jul.
Jag har verkligen inte kommit i stämning än.
Men det kommer väl...

Kram Helén











tisdag 8 december 2015

En vacker tanke föder positiva vibbar


Naturen är vacker.
Vilka färger och vilka mönster.
Även om vi mest tycker att det är grått och trist ute nu,
så titta på trädstammarnas mönster och färger,
på löven som med sin roströda färg täcker marken
och för att inte tala om alla vindlingar grenverket utgör.

Det är så lätt att bara springa förbi
och när den mörka årstiden är här
tycka allt är trist och tråkigt.

Mig själv inkluderad!

Jag brukar vara oerhört deppig och grinig
denna tid på året och bara tyckt att
livet varit en pina utan sol och värme.
Men jag tänker att jag blir inte gladare och piggare
än vad jag gör och tänker.
Så i år försöker jag att stanna upp lite
och njuta av min omgivning.
Lite mindfulness,
fast jag egentligen inte kan så mycket om det.

Önskar er alla en vacker dag!
Kram Helén


torsdag 3 december 2015

Ett leende smittar

Igår var jag på gymmet efter jobbet och sprang en stund på löpbandet. Jag måste ju hålla igång löpningen lite nu under vintern så jag klarar mig runt halvmaran i juni. Det är ju så förbenat mörkt på vardagskvällarna så jag försöker mest springa på helgerna. Men nu har det varit så mycket annat ett tag så det var ett tag sen jag sprang.

Men igår tog jag mig alltså upp på löpbandet på gymmet. Löpbanden står mitt emot flera crosstrainers. Jag hade min ljudbok Ödesgudinnan på Salong d'Amour av Anna Jansson i lurarna. Den är lite smårolig och flera gång kom jag på mig själv att le, för unisont från de som stod mitt emot mig på crosstrainerna kom leenden tillbaka. Jag kan inte tänka mig att alla hade lika roliga böcker i sina öron som jag. Så leende smittar verkligen. Kom ihåg det när vi möter våra medmänniskor, le och du får leende tillbaka.

Kram Helén

tisdag 1 december 2015

En alldeles vanlig vecka


En alldeles vanlig vecka startade igår.
Efter två veckor av resor, både privat och i jobbet, är det skönt att det blir lite vanliga veckor igen. Jag är ju en person som gillar rutiner. Även om jag har haft hemsk kul på mina äventyr så stämmer talesättet
Borta bra, men hemma bäst 
väldigt bra in på mig. 
Nu blir det ordning på träning och mat igen.
Jag kan komma i kapp med hemmet och få tid till min hund.
Kanske några kvällar med "bara vara"-tid.

Idag är det första december och november försvann i ett nafs.
Nu hoppas jag på några grader minus och lite vitt på marken så det blir lite ljust igen och att lite julstämning kan infinna sig.

Kram Helén

tisdag 27 oktober 2015

En anmälan är gjord

Nu är det gjort, anmälan är inskickad!
Nu kommer jag verkligen behöva ert stöd och pepp.
Jag har anmält mig till Linköping halvmarathon
som går av stapeln i juni 2016.
Hjälp!!!!
Som flera av er säkert vet har jag tränat regelbundet ganska många år nu, men då främst med styrketräning på gymmet. Men för två år sedan nu fick jag för mig att jag skulle börja springa och jag laddade ner appen C25K (Coach to five kilometers) och började så sakta lunka fram. Man ömsom gick, ömsom lunkande och till slut kunde jag springa 5 km. Detta ledde sedan till att våren 2014 utmanade vår avdelning på jobbet en annan avdelning att få ihop så många km som möjligt i Blodomloppet. Jag tyckte då att jag ju inte bara bidra med 5 km så jag tränade lite till och bidrog med en mil, där jag sprang och gick om vartannat. Men jag tog mig runt. Efter sa jag "Nu har jag gjort det och aldrig mer att jag springer en mil". Så la jag löpningen lite åt sidan och fortsatte med styrketräningen. Men så i våras var vi 4 st här på jobbet som bestämde oss för att bilda ett stafettlag på Östgötamaran (mellan Linköping-Norrköping) och mitt bidrag skulle vara delsträckan på 7 km. Löpningen plockades upp igen och det gick förvånansvärt lätt att springa de där 7 km.
Det gav lite mersmak så jag fortsatte springa lite på kvällar och helger. Och vips så springer jag milen lite då och då. Men jag känner ju mig själv. För att jag ska hålla igång behöver jag utmaningar. Så med lite pepp från en kollega så har jag nu fått för mig att springa 2,1 mil. Hua! Men med lite träning kommer det säkert gå vägen. Jag hoppas att ni står vid min sida och peppar mig! För nu är jag anmäld och det finns ingen återvändo ;-)

Kram Helén


måndag 26 oktober 2015

En helg som försvann i ett rasande tempo


Det var väldans vad denna helgen försvann i ett nafs.
Kanske beror det på att jag skrev högskoleprovet hela lördagen.
Sen var vi borta hela söndag em/kväll.
Så även om vi fick en timma extra denna helgen hade jag behöver mycket mer än så.

Vilken pärs det var att skriva högskoleprovet.
Jag märker att det var ett bra tag sedan jag gick i gymnasiet.
Vi var några lite "äldre" där, men de flesta var i eller strax efter gymnasieåldern.
Den verbala delen, den som handlar om ord- och textförståelse, gick väl ganska ok. Där har man stor nytta av "åldern" och sin livserfarenhet. Men den kvantitativa delen, alltså matten, den var i vissa delar helt obegriplig för mig. Här har man nog mer nytta av att vara i gymnasieåldern och närheten till matteinlärningen. Den har jag liksom kommit väldigt långt ifrån på mina dryga 23 år i arbetslivet efter gymnasiet. Även om jag läste till min magister i psykologi 2006-2010 så var det inte en naturvetenskaplig utbildning och därmed näst intill inget som hade med matte att göra (utom statistiken med då hade vi hjälpmedel i form av statistikprogram till den). Så de delarna gick väl mindre bra. Nu dröjer det 4 veckor till resultatet kommer och då får vi se om det var värt mödan.

Varför skrev jag nu högskoleprovet då?
Jo, jag har tänkt att kompetensutveckla mig lite under våren.
Jag har sökt några kurser i ledarskap och den kursen jag helst vill komma in på har endast gymnasiebetyg som urval och då är mina gamla betyg inte så mycket värda. Så för att över huvud taget ha en chans att komma in på den var därför högskoleprovet ett måste. Så nu får vi se om mitt resultat räcker till. Annars har jag sökt 2 andra kurser och där har de akademiska poäng som urval också och då kommer jag in utan problem. Men jag vill ju helst gå den där första kursen.
Ja ja, vi får se. Kommer jag inte så gör jag och kommer jag inte så var det helt enkelt inte meningen att jag skulle gå den kursen.

Men nu är det måndag och en ny vecka med nya utmaningar har startat.
Kul!
Så nu kör vi vecka 44.
Det går i ett rasande tempo och innan vi vet ordet av är julen här.

Kram Helén

onsdag 14 oktober 2015

En film som fick mig att fundera och reflektera

Igår tittade vi på en film som vi har haft inspelad på boxen sedan i januari. Och nog känns den aktuell nu när det snackas så mycket om det i olika medier. Om mobbing. Vi såg Anna Odells film Återträffen. En film om Anna och hennes uppfattning av skoltiden och försök till att förstå och konfrontera vad som egentligen hände då. En annorlunda film, men en film som fick oss att tänka efter på vår egen barndom och skoltid. Vi satt länge kvar i soffan, med TVn avstängd och pratade, mannen och jag. Försökte minnas hur man själv var mot andra, om jag sagt eller gjort något som någon har uppfattat som kränkande. Det är bra att rannsaka sig själv ibland. Allt för att bli än så bra människa som möjligt. 

Kram Helén

måndag 12 oktober 2015

En liten hund fyller 10 år!




Igår fyllde Tyson 10 år!
Hipp hipp hurra!

Det firades med ett litet kalas för den närmsta familjen.
En massa gott ätbart låg det i paketen och det uppskattas mest 
när man uppnått denna respektabla ålder. 





Även om bollliknande saker också mottages gärna, 
vilket även fanns med bland presenterna.
Tyson var helt slut på kvällen och slocknade snart 
under köksbordet medan gästerna fikade. 
Men det är väl så alla bra kalas ska sluta, under bordet ;-)


Kram Helén

onsdag 7 oktober 2015

En hemmagjord energibar


På eftermiddagarna blir jag ofta sugen på något. Så där vid 15-tiden slår det till. Det är ju en stund kvar till 18-tiden då det brukar vankas kvällsmat. Det är så himla lätt att springa ner till kiosken och köpa lite godis. Men nu tänkte jag att det skulle bli ett slut på det. Eller i alla fall ett uppehåll på några veckor. Jag har gjort egna energibarer med aprikoser och cashewnötter. Så himla goda. Receptet hittade jag i tidningen Runner's World och det kommer här:

Aprikos- och cashewbar
Ca 15 st 

1,5 dl cashewnötter 
2,5 dl torkade aprikoser
2 msk kokosflingor
0,5 dl havregryn
2 msk honung
2 msk kokosolja (eller annan olja)
1 msk linfrö
0,25 tsk salt

Klä en form (ca 25x15 cm) med plastfolie. Mixa cashewnötter till småbitar i en matberedare, tillsätt aprikoser och mixa till de är finfördelade. Tillsätt resten av ingredienserna och mixa tills allt är blandat. Pressa sedan ut aprikosblandningen i formen. Täck med plastfolie. Frys i ca 1 timme, skär i bitar. Förvara i en plastlåda i kylen eller frysen. 

Dessa blir perfekta att ta efter yogan i morgon för jag brukar bli väldigt hungrig efteråt. Mmmm, längtar redan till i dess.

Nä, nu blur det att packa yogaväskan och sedan krypa upp i soffan med lite te. 

Kram Helén

tisdag 6 oktober 2015

En fantastisk höst


Hösten vi har är alldeles fantastisk.
Temperaturen når upp en bra bit på dagarna och i söndags gick jag till och med i bara t-shirt i trädgården. Löven har bara precis börjat skifta i färg men annars är det inte mycket som påminner så mycket om höst faktiskt. Ja, förutom den höga friska luften förstås.
Ljuvligt.
Men i morse visade termometern på bara 1 grad och snart har vi väl den där första frostnatten som tar kål på alla blommorna i utekrukorna som fortfarande blommar.
Så passa på att njuta.

Kram Helén

måndag 5 oktober 2015

En återkomst


Den 1 februari skrev jag mitt senaste inlägg. Min tanke var att ta en paus från bloggandet. En paus som kanske blev aningens längre än vad jag kanske hade tänkt. Inför beslutet låg tankarna kring varför jag egentligen bloggade. Var det för mig eller var det för någon annan? För om jag inte var aktiv och kommenterade på en massa andra bloggar så fick jag själv heller inte så många kommentarer. Och någonstans kändes besvikelsen med uteblivna kommentarer om jag själv hade haft hektiska dagar och inte hunnit kommentera hos andra. Jag bloggade inte längre bara för min egen skull utan för bekräftelsens skull. Så därför blev det en paus, för att hitta mig och lusten igen.

Så här är jag nu igen. Lusten har återkommit och jag känner att jag har saknat det många gånger. I slutet av augusti fick jag en kommentar på mitt senaste inlägg av Min plats i solen om att jag var saknad och suget efter bloggandet blev bara större och större. Men jag har inte riktigt vetat hur jag skulle börja igen. Det är ju så mycket som har hänt under dessa månader. Men nu har jag börjat och jag kommer inte göra en resumé av vad som pågått i mitt liv under bloggpausen, utan ni får haka på här och nu igen. Om ni vill och har lust!

Kram Helén

söndag 1 februari 2015

Från ovan och ett beslut

Älskar tulpaner!
Älskar formen och alla färgerna.
Vit är favorit men de hade de inte i fredags.
Det fick bli en vårlig bukett i rosa med lite inslag av mörkt lila.
Det får även bli mitt bidrag till Fotoutmaning vänner emellan.
Temat är "Från ovan".
Ett givet inslag kunde ju varit all den snö vi har fått.
På två dygn har vi fått nästan 2 dm.
Det är galet vackert ute med all snö som ligger på träden
och färgar landskapet så vitt och ljust.
För fler bidrag i fotoutmaningen, kika in här.

Och så till beslutet.
Det har suttit och gnagt inom mig ett tag nu.
Så jag har beslutat att ta en paus från bloggandet.
Jag har tappat lusten och det tar för mycket tid.
Jag kommer inte lägga ner.
Bara ta en paus - till en början i alla fall.
Jag kommer nog bli mer aktiv på Instagram istället.
Och vill ni fortsätta följa mig och mitt liv
kika in på Vilrummet på IG.
Fler av er följer mig redan där och jag följer er,
men jag har inte hittat alla mina bloggvänner där.
Jag vill ju inte förlora kontakten helt med er,
så har ni ett IG-konto, lämna gärna er användare i en 
kommentar nedan så jag kan hitta er.

Vi får se om lusten och tiden kommer tillbaka till bloggen.
Om inte så ses vi på IG, ni som vill.

Kram Helén




torsdag 29 januari 2015

Hämtar ved

Det känns som att jag går till vedboden
nästan varje dag för att hämta in mer ved.
Denna tiden på året
när snön ligger och det är några minusgrader
är det så otroligt mysigt att kunna tända upp i kaminen.
Men det är ju så tråkigt att hämta ved,
speciellt i veckorna när det är mörkt ute och
det enda ljuset vi har är pannlampans sken.
Men det går,
för det blir ju något mysigt av det.


Vi har ett ganska stort lager "färdig att eldas"-ved.
Sen har vi ganska mycket som inte är kluven än,
för vi har ingen plats i vedboden.
Och så har vi en del som är nyfällt och måste torka lite
innan den får hamna i kaminen.
Så, ja, vi har nog ved så vi klarar oss några år framöver.
 
Nu har det varit plusgrader några dagar,
inte så många men tillräckligt för att det börjar ta på snön.
Vägarna är i stort sett snöfria, men på fält och åkrar ligger
fortfarande ett vitt täcke.
Fram till helgen ska det fortsätta vara någon enstaka plus
men sen kommer kylan tillbaka och nästa vecka
ser det ut som det blir 5-8 minus i alla fall.
Hoppas lite av snön får ligga kvar så vi får behålla
det ljuset som snön reflekterar.

Torsdag idag,
veckorna bara springer iväg.
Men det gör inget.
Längtar lite efter helgen.

Kram Helén



onsdag 28 januari 2015

För ett år sedan

 
 
Förra året så här års var i en vecka i Marsa Alam i Egypten.
Det var en vecka som verkligen gav mersmak.
En vecka jag skulle vilja göra varje år,
men brist på semesterdagar och pengar gör att det ju inte är möjligt.
Men det var så himla skönt att komma iväg mitt i vintern
och få en veckas intensiv värme och sol.
Mycket slappa vid havet och poolen 
och bara en utflykt till öknen gjorde vi.
Det blev energipåfyllning som varade länge.

Nu sparar vi pengar till att segla i Kroatien i sommar istället.
Det ska också bli en upplevelse.

Här hemma är det också vackert nu, på sitt sätt,
men jag har mycket hellre 28 grader och gassande sol.

Hej Onsdag!
Nu kör vi!

Kram Helén


tisdag 27 januari 2015

Köket, före och efter




Nu äntligen är det klart.
Köket alltså!
De sista luckorna kom förra veckan och kom på plats i fredags.
En del har ni redan sett, som sneak peak bakom kökssoffan,

Då vi haft en mycket begränsad budget på detta projekt
har vi gjort allt själva.
Vi har behållit planeringen av köket och skåpstommarna.
Det vi bytt är tak, väggbeklädnad, alla lister och skåpluckor.
Sen har vi fixat ett par nya hyllor och lite lull lull.

Här kommer lite före- och efterbilder.
 

 

 

 
 Alltså, vilken skillnad, men relativt små medel.
Vad mörkt det var innan!

Sen ser jag ju att kuddarna i soffan inte alls passar in längre.
Men det är på gång, nytt tyg till både dyna till soffan och kuddarna
är inhandlad och när det börjar bli lite mer vår kommer
nya gardiner upp också.

Det känns så himla skönt att det äntligen är helt klart.
Eloge också till IKEA som fick fram de 
sista luckorna snabbare än beräknat.

Nu blir det att ta det lugnt ett tag,
sen har vi hallen på ovanvåningen och vardagsrummet
som också behöver en make over.
Men det får bli en annan gång.

Kram Helén
 



måndag 26 januari 2015

Då var det måndag igen

 
Jag förstår inte vart den här helgen har tagit vägen.
Eller det förstår jag ju egentligen.
För det har varit fullt upp och knappt tid för återhämtning.
Det är nog därför som att det inte känns som att det varit helg.

I förra veckan kom de sista luckorna till köket.
JIPPI!!!!
Så i fredags kväll monterade vi upp dem.
Det blev så fint, och ljust!
Nu är köket helt klart!
Lovely!
Före- och efterbilder kommer i eget inlägg.

I lördags gick vi först en långpromenad med Tyson.
Sen var vi bjudna till ett par vänner på fika som vi
inte har träffat på 1,5 år. Jättekul!
Och på kvällen var vi bjudna till nya bekanta på middag.
Också jättekul!

Igår (söndag) spelade vi först badminton på morgonen.
Sen hem och gå en promenad med Tyson innan vi 
for till pappa för att att fira hans födelsedag.
När vi kom hem var det lite fix med matlåda till idag
och annat som var tvunget att förberedas inför måndagen.
Sen väntade sängen.
Så det var den helgen det...

En rolig helg med mycket "umgås" och träffa nära och kära.
Men också en helg där jag på måndagen känner att
jag inte riktigt hunnit med det jag brukar på helger.
Ni vet det där med att köra en maskin tvätt eller
ta ett varv med dammsugaren. Det där som jag aldrig
orkar en vardagskväll. Men jag har fått ordentlig påfyllning
på "må bra"-kontot så denna vecka orkar jag kanske de där
små måstena jag brukar göra på helgen, annars får de vänta.

Men nu är det måndag och en ny vecka har börjat,
den sista i januari.
Så nu kör vi!

Kram Helén

fredag 23 januari 2015

15 000 dagar!

Alltså, vet ni?!
Idag blir jag 15 000 dagar!
Alltså femton tusen!
Det låter ju helt galet mycket.
Så hipp hipp hurra på min 15 000 dagars dag!

Tyvärr blir det nog inte så mycket firande.
 Jag vaknade i morse med en dundrande migrän
och kröp ner under täcket igen.
Vaknade inte förrän vid 10:40.
Migränen var borta med huvudvärken är kvar.
Så ikväll blir det en lugn kväll.
I helgen kommer det dock vara full fart.
Träffa massa vänner och fira pappas födelsedag.
Och så badminton på söndag förstås.





Och vintern har kommit på allvar.
Vi har nästan 2 dm snö som ligger.
Temperaturen håller sig på 1-2 minusgrader
så jag tror snön kommer ligga ett tag till.
Vitt och härligt,
ljust och fint.

Kram Helén

P.S. För er som inte vet så kan man leta upp födelsedagar på http://www.birthday.se/. Där kan man också se hur många dagar någon är. För det är ju inte så att jag själv suttit och räknat... D.S.